Igår kröp Benjamin för första gången!

Han orkade inte länge och det gick inte alls fort, men han gjorde det!

Så med lite träning så går det nog snart bättre :)

Jag hoppas verkligen att han kommer igång med det ordentligt snart.
Just nu är han så himla frustrerad över att han inte kommer någonstans och för att det, antagligen, är väldigt jobbigt så att han får slita för nästan ingenting.

Det sista vi behöver just nu är ännu mer gnäll. För, just det, det är fortfarande ingenting som duger...

Vi åkte upp till husvagnen i torsdags och sov kvar där, så då fick vi iaf lite avlastning från mamma och pappa.

Det är jag otroligt tacksam för. Att vi har både min och Chrilles familj inom en mil som mer än gärna hjälper till.

Så skönt! ❤ :)